När jag såg att en nyutgåva av Henry James spökroman När skruven dras åt var på väg ut blev jag glad. Jag hade ett suddigt minne av att jag för sju år sedan hade läst en annan Henry James och då gillat det. När jag idag efter utläst roman äntligen tittade i hyllan för att se vilken annan titel som där stod hittade jag samma (!) titel som jag just läst. En engelsk Penguin-utgåva med ett bokmärke nedstucket efter halva boken. Ett säkert tecken på att jag faktiskt aldrig läste ut boken. Jag tror bestämt att jag skyller det på den träiga engelska som boken säkerligen var skriven på. 1800-talsengelska är inte min forte.
En av blurbarna på den svenka utgåvan är "Det är lite Jane Eyre möter The Others". Det är kanske inte så konstigt när man läser på lite eftersom filmen The Others löst är baserad på The turn of the screw, så den blurben är ju absolut spot on! Det var en del år sen jag såg The Others men av vad jag kommer ihåg så var filmen gräsligt läskig och det lever inte riktigt boken upp till.
En ung kvinna tar anställning på ett gods utanför London. Hon blir guvernant åt två förtjusande barn, Flora och Miles. Godset ägs av en ung herre som är förmyndare åt barnen men han lever sitt hektiska liv i London och vill inte bli störd. Kvinnan börjar se syner som får henne att tvivla på sig själv och på godheten hos barnen. Hon anförtror sig åt godsets hushållerska Mrs Grose och tillsammans försöker de skydda barnen mot ondskan som hemsöker deras hem.
Genomgående i romanen är man osäker på om guvernanten faktiskt har dessa syner eller om det är något som hon inbillar sig. Hon läser gotiska romaner och är själv huvudpersonen i en. Hon hetsar upp sig och verkar smått paranoid över fladdrande gardiner och mörka vrår. Hennes diskussioner med Mrs Grose, om huruvida de ska lämna barnen utanför hemskheterna eller inviga de för att lättare skydda dem, är fyllda av utropstecken. Dessa utropstecken blir efter ett antal sidor tröttsamma, upphetsningen känns överdriven, både från guvernantens sida och från författarens sida.
Kärleken som guvernanten känner för de två barnen är också ett störande och märkligt inslag i boken. Hon överröser de med kyssar och smekningar i parti och minut. Även här haglar utropstecknen.
När The turn of the screw kom ut 1898 skrämde den slag på läsarna. Henry James själv sade: "I had to correct the proofs of my ghost story last night ...when I had finished them I was so frightened that I was afraid to go upstairs to bed!" Nu så här över hundra år senare kommer ingen läsare att bli särskilt skrämd av den här historien men det är ändå ett fint exempel på en gotisk spökroman.
Förordet till den här nyutgåvan är skriven av Mathias Fyhr och det är ett riktigt intressant sådant. Han skriver bland annat om det sällskap som bildades i London 1892, nämligen The Society for Physical Reseach. Sällskapet studerade telepati, övernaturliga händelser och förekomsten av spöken. Det som slår mig är de namnkunniga medlemmar sällskapet hade: Lewis Carrol, Mark Twain, Arthur Conan Doyle, Marie och Pierre Curie, Sigmund Freud och Carl G Jung. Henry James var inte med men väl hans bror och man tror att han har blivit inspirerad av sällskapets efterforskningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar